myismyname

Ibland hittar man sådana där speciella personer som verkligen berör en. Människor som vägrar vika sig för grupptrycket och håller prompt på att man ska vara sig själv och inte bli till någon slags klon i armén som bekämpar de få individer som ännu inte blivit omvända. De här människorna behöver inte alls vara några jag känner personligen, inte alls, tvärt om är de flesta jag verkligen imponeras av människor jag aldrig träffat eller pratat med, konstigt nog. Visst finns det människor även i min närmsta omgivning jag har som förebilder, helt vanliga människor jag råkar beundra något otroligt, men det är väldigt få människor som faktiskt får mig att tro att det finns hopp för morgondagen. Det är väldigt få människor som får en att tänka till och fundera över om det är så här det ska gå till. Hur länge till ska det vara tillåtet att tvinga in människor i någon slags pepparkaksform på en plåt, där Den Allsmäktige bestämmer vilken form man ska anta?